WOHO!! WE MADE IT!
Finally, vi har anlänt till PEKING och sitter just nu i hostelets bar och väntar in vår mat medan vi kollar på film tillsammans med massa gammalt folk (25+ MINST). Alla som reser runt i detta stora land som backpackers har en liten laptop med sig. Här i baren/restaurangen är vi 6 stycken personer och sammanlagt 4 små laptops. En tjej sitter till och med med två datorer. Haha.
Resan hit gick fruktansvärt smidigt. Den nya tågstationen i Shanghai (Hongqiao railway station) är steril och valdigt ren. Tåget ska vi inte ens prata om. Världens snyggaste tåg (kostade runt 650-750 kr per biljett beroende på om man har över eller underslaf) som gick i medelsnitt i 200-300 km/h. En riktig upplevelse men det var synd att resan var så fort över. Tåget åkte 21.30 och kom fram runt 7.00 och det blev alltså den kortaste och mest bekväma tågresan på hela denna resan.
När vi kom fram till tågstationen imorse så hade vi tänkt ta tunnelbana till hostelet, men att ta tunnelbana i Peking klockan 8 på morgonen är ingen hitt då ungefär de 15 miljoner människor som bor här också tänker ta tunnelbanan. Vi kom ned till själva påstigningen av tunnelbanan och ställde oss i de långa köerna för att komma på t-banan. Problemet var att ingen gick ur vagnarna och att när tåget anlände var det redan fullt med folk och väskor. Hannes försökte knö sig in, jag fick lätt panik och såg mig själv bli klämd i dörrarna och därför tog jag tag i Hannes och så gick vi mot den superlånga taxikön istället. Efter att ha varit en månad i Kina är vi experter på att smyga före i köer, som alla kineser gör, och det bästa med att vara utlänning är att man kan ignorera och låtsas som att man inte hör när någon blir sur för att man knör sig före. Smart va? Vi knödde oss alltså före i taxikön och med våra stora ryggsäckar så är det bästa att man aktar sig.
Lite rädda för att taxin inte skulle hitta till hostelet (vi hade dock hittat ett visitkort med vägbeskrivning till happy dragon hostel i typ Xian så det var tur) men åh, vilken tur vi hade med taxi! En snäll, ganska ung kille körde oss utan problem till hostelet och på vägen dit övade Hannes kinesiska med taxichauffören och jag log mest bara för jag förstod ingenting. Haha.
Väl framme på hostelet somnade vi efter lite Klondike på Ipoden och lite Tom&Jerry på kinesisk TV och vaknade för en och en halvtimme sen. Utvilade men sega lämnade vi in 4,5-5 kilogram tvätt och nu sitter vi här med varsin cocacola och en stor vatten och väntar på en cheeseburgare och en travelers sandwich.
Vi är alltså framme vid vårat mål. Vi är så otroligt stolta över oss själva.
UTAN ATT FLYGA har vi tagit och genom Thailand, Kambodja, Vietnam och Kina. På åkesjukeframkallande bussar med konstant tutande och massa godis till obekväma och bekväma och oftast varma tågresor med intressanta människor. HIGH FIVE TILL OSS! WE MADE IT!
Nu är det chilldelen kvar på resan, och att vänta in föräldrarna. I och för sig har vi ju chillat ganska mycket men om man känner efter så är kroppen mör efter att rest hundratals mil.
Puss på er så länge.
A&H
Resan hit gick fruktansvärt smidigt. Den nya tågstationen i Shanghai (Hongqiao railway station) är steril och valdigt ren. Tåget ska vi inte ens prata om. Världens snyggaste tåg (kostade runt 650-750 kr per biljett beroende på om man har över eller underslaf) som gick i medelsnitt i 200-300 km/h. En riktig upplevelse men det var synd att resan var så fort över. Tåget åkte 21.30 och kom fram runt 7.00 och det blev alltså den kortaste och mest bekväma tågresan på hela denna resan.
När vi kom fram till tågstationen imorse så hade vi tänkt ta tunnelbana till hostelet, men att ta tunnelbana i Peking klockan 8 på morgonen är ingen hitt då ungefär de 15 miljoner människor som bor här också tänker ta tunnelbanan. Vi kom ned till själva påstigningen av tunnelbanan och ställde oss i de långa köerna för att komma på t-banan. Problemet var att ingen gick ur vagnarna och att när tåget anlände var det redan fullt med folk och väskor. Hannes försökte knö sig in, jag fick lätt panik och såg mig själv bli klämd i dörrarna och därför tog jag tag i Hannes och så gick vi mot den superlånga taxikön istället. Efter att ha varit en månad i Kina är vi experter på att smyga före i köer, som alla kineser gör, och det bästa med att vara utlänning är att man kan ignorera och låtsas som att man inte hör när någon blir sur för att man knör sig före. Smart va? Vi knödde oss alltså före i taxikön och med våra stora ryggsäckar så är det bästa att man aktar sig.
Lite rädda för att taxin inte skulle hitta till hostelet (vi hade dock hittat ett visitkort med vägbeskrivning till happy dragon hostel i typ Xian så det var tur) men åh, vilken tur vi hade med taxi! En snäll, ganska ung kille körde oss utan problem till hostelet och på vägen dit övade Hannes kinesiska med taxichauffören och jag log mest bara för jag förstod ingenting. Haha.
Väl framme på hostelet somnade vi efter lite Klondike på Ipoden och lite Tom&Jerry på kinesisk TV och vaknade för en och en halvtimme sen. Utvilade men sega lämnade vi in 4,5-5 kilogram tvätt och nu sitter vi här med varsin cocacola och en stor vatten och väntar på en cheeseburgare och en travelers sandwich.
Vi är alltså framme vid vårat mål. Vi är så otroligt stolta över oss själva.
UTAN ATT FLYGA har vi tagit och genom Thailand, Kambodja, Vietnam och Kina. På åkesjukeframkallande bussar med konstant tutande och massa godis till obekväma och bekväma och oftast varma tågresor med intressanta människor. HIGH FIVE TILL OSS! WE MADE IT!
Nu är det chilldelen kvar på resan, och att vänta in föräldrarna. I och för sig har vi ju chillat ganska mycket men om man känner efter så är kroppen mör efter att rest hundratals mil.
Puss på er så länge.
A&H
Kommentarer
Trackback
