Back to Bangkok!

Klockan var ungefar 05:00 nar bussen stannade pa Bangkoks busstation, en bra bit utanfor centrum. Vi klev trotta ur det som varit vart hem de senaste 12 timmarna och blev genast pahoppade av ivriga, morgontrotta taxichaufforer. Efter nagra minuters vilset vandrande, och otaliga nekanden till de mer eller mindre overprisade erbjudandena vi fick, fann vi en snall man i sin taxi. Han korde oss garna vart vi villa, till ratt pris. Vi hoppade in i bilen, och hann inte mer an att pressa ner vaskorna i bagaget och stanga igen dorrarna innan bilen for ivag. Vi rusade fram genom ett morkt och tyst Bangkok, som inte riktigt hade borjat vakna an. En ganska ovanlig syn. Vi flog fram genom de mer centrala delarna i over 110 km/h, dar man annars sa langsamt rullar fram i nastan obefintlig hastighet. Vi blev avslappta vid tagstationen som ligger nara vart hostel. Inne pa Hualampong station spenderade vi ett par langsamma timmar, i vantan pa att 7/11 skulle oppa, tillsammans med en dam, som var valdigt intresserad av oss. Vi forstod ingenting av det hon sa, men hon och vi var glada for det. I alla fall hon.
Dagen fortsatte darefter med ett besok hos vietnamesiska ambassaden, dar vi sa manga ganger haft probelm, men det flot pa bra idag, for tillfallet...
I vantan pa visum besokte vi MBK och sag lite narnia bio, for att sedan atervanda till ambassaden och ANTLIGEN fa visumen. Ett litet problem bara. Nar vi oppnade passet och laste datumet, hade amanda angett fel manad for var vistelse!! AMANDA WIDINGSSON!!! Vi fick panik, visa att vi fick panik for ambassadoren, som ocksa hade panik, speciellt eftersom han precis tappat bort en amerikansk mans pass. Vi fick skicka in passet genom luckan i gen och vanta. Efter 15 m kom det tillbaka, men blacknoteringar som andrade manad 2 till manad 1, och lite stamplar for att legitimera det hela. Sa det galler att hoppas pa det bast vid gransen!

Efter detta lilla aventyr besokte vi en skabbig och trang kladmarknad, som ar lite typisk Bangkok. Dar finns mycket skit! ojoj, men billigt! Jag inforskaffade ett par skona langbyxor for tagresor och tempelbesok. Darefter forsatte vi mot teknikhimlen Pantip!
Men nu ar tiden for internet slut och jag maste ga!
Ha det bra hej svej lever ej!

Hannes

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0